Så snälla snälla kom tillbaka!

Jag är en mamma som saknar min dotter....

Jag är en mamma som saknar min dotter. Jag var gift med hennes pappa i 13 år. Jag är en kärleksfull "hönsmamma" och mina vänner säger att jag är världens bästa mamma. Ändå har det hänt... En usel skött skilsmässa, Aneronia nervosa och allt detta tillsammans med att min dotter som är på väg in i vuxenåldern har skapat denna fruktansvärda situation. Vad ska man göra och jag undrar ofta vad detta gör min dotter...? Hon bor nu sedan 1 år tillbaka hos sina mor och farföräldrar som tycker att vår dotter "inte har en ätstörning". Hon är ju så gammal att hon får lov att bestämma själv var hon vill bo och är mycket väl medveten om att vård är frivilligt. Jag är ständigt orolig för min dotters hälsa och över hur hon mår psykiskt. Men framför allt undrar jag vad detta ger henne för sår i själen som hon troligen kommer att bära med sig hela livet... Jag saknar min dotter och sörjer att vi inte har någon relation... Hennes pappa är tyvärr inte till någon hjälp eftersom han är väldigt bitter på mig sedan skilsmässan och han uttryckt att detta är rätt åt mig. Jag saknar min underbara dotter och vet inte längre vad jag ska göra. En person sa till mig..."Du tycker att du behöver din dotter men i själva verket är det din dotter som behöver dig för att bli en hel människa".... Detta gör mig förtvivlad.......... Låt oss förenas igen och börja om på nytt. Snälla snälla jag ber dig kom tillbaka så vi kan omfamna varandra och börja om bara du och jag. Älskar dig av hela mitt hjärta.