Jag?! Näh skulle inte tro det. Måste inte stå i centrum hela tiden, måste inte få uppmärksamhet hela tiden........... Gud vad skönt! Har en vännina som jag umgåtts med sedan tonåren (kändisbarn) som har en sambo som fortfarande står i rampljuset. Jag beundrar henne för hennes tålamod att sitta själv med barnen (visserligen stora nu) en vecka åt gången eller en helg åt gången ibland när hon själv hade velat umgåtts just då. Men som hon själv säger: Förhållandet blir mycket bättre för dem när de är ifrån varandra lite. Att ha någon att längta efter, att se fram emot att snart få träffas igen: Det är ett riktigt förhållande! Jag håller med henne. Kram på dig gumman!